Om mig

Uppfödningen är bara en liten del av mitt hundägande och jag föder bara upp enstaka kullar efter de tikar jag anser har något att tillföra rasen. Jag har ännu inte fött upp en kull där jag inte sparat en eller fler individer för att kunna bygga vidare min avel på. Långt ifrån alla av dessa är dock använda. Australian Shepherd är för mig en bruks och vallhund och jag hoppas kunna hjälpa rasen att hävda sig på tävling. Mina avkommor utvärderas och jag försöker hålla mig uppdaterad och informerad om rasen genom vår rasklubb och rasens moderklubb i Amerika (ASCA) som jag är medlem i.

~Ett liv med brukshundar sedan 1984~När jag var 7 år gick min högsta önska i uppfyllelse, familjen skaffade hund. En boxervalp med namn Ringside’s Lambiri ”Chickan”  flyttade in. Hon levde som familjehund och dog vid 9 års ålder. Nästa rasval hade jag mera inflytande i och valet blev hovawart. Jag var 16 år och ännu en gång världens lyckligaste när vi hämtade hem Hofwaline’s Dark Rhaffa ”Rhaffa”. Med henne väcktes hundintresset och vi gick alla möjliga hundkurser på brukshundklubben och vi började även tävla. När jag sedan flyttade hemifrån och Rhaffa blev äldre insåg jag behovet av en egen hund. Jag ville ha en lite mindre smidigare hund av vallhundsras, då intresset för agility och lydnad var stort. Valet föll på en Gos d’atura catalá och Gosilandias Eros ”Lotus”fick flytta hem till oss. Men det var ingen lyckoträff, Lotus hade både HD, ED fel, kryptochid och var skottberörd, dessutom fick han kronisk bronkit och stod under medicinering en längre tid. Jag behövde en ny hund! Denna gången hittade jag en leveransklar bordercollievalp, Jillis, ”Nemo”. Nemo blev min nästa tävlingshund och fick hänga med på de mesta, han tävlades i lydnad, agility, bruksspår, blev tjänstehund i bevakning och tjänstgjorde även på Muskö. Vi tränade och hade uppvisningar i freestyle (tror inte de fanns tävlingar på den tiden). Både Lotus och Nemo fick även valla, men i brist på egna djur blev det inte så mycket av det mer än kurser och lite privatträningar. Då Lotus inte ville leva ihop med andra hundar så fick han flytta ut och bli familjehund hos min bror med familj. Jag började sakna en brukshundsras och funderade länge på nästa rasval. Jag förstod att en australian shepherd skulle passa mitt hundintresse väldigt väl men tyckte inte riktigt om alla jag såg. Men sedan hittade jag en kombination som passade in, och utvärderingen med MH och röntgen kändes viktig då jag inte ville köpa grisen i säcken igen. Min första aussie Real Sugar Celtic ”Tijah” fick flytta in. En sån där drömträff, min ”once in a life time”. Tijah hade allt jag kunnat önska mig och hennes meritlista är lång och bred. Väldigt bred! Hon blev även min stamtik i kennel Sugarwind’s. Nu vandrar hennes gener vidare i många barnbarn och barnbarns barn i flera länder.

Tijah, LPI LPII LPIII KORAD SE UCH TJH(FM) GK Vallh Pr RLD N Real Sugar Celtic – Tijah tävlades även i agility och hoppklass 3, uppflyttad till elitklass spår och godkänd högre sök. Hon har totalt 27 avkommor fördelat på tre kullar. 12 KORADE (2 korningsdiplom), 3 godkända vallhundar, 1 SE BCH, 4 SE LCH. 1 SE RALLYCH 1 FIN AgCH, 6 avkommor har gått vidare i avel.

Tre generationer, Tijah, Gin och Curry, som alla tre haft valpkullar här, samtliga KORADE och uppflyttade till elitklass i bruks.

Mål med uppfödningen

”First and foremost, the Australian Shepherd is a true working stockdog, and anything that detracts from his usefulness as such is undesirable.”

Mitt mål med uppfödningen är hundar som är helt friska, har social trygghet och då menar jag att de kan vara allt från neutrala i sociala kontakter till utåtriktade, det viktiga är tryggheten i samspel med alla tvåbenta,  en stor nyfikenhet och livsglädje, stor arbetsvilja tillsammans med koncentration och förighet, stor portion av lek och kamplust, helt utan negativ stress och rädslor. Jag önskar en funktionell och välbalanserad extriör med smidighet och drive i rörelserna. Hundar med full kroppskontroll med lagom benstomme, varken finlemmade eller tunga. Ett intensivt, allvarligt uttryck tilltalar mig mera än nallebjörnstypen. Det måste synas att de kan arbeta i timtal och i värme. Pälsen ska vara funktionell och lättskött för en arbetade hund inte polarhundslik. I mina ögon är aussien en vallhund och jag arbetar aktivt för att både bevara och utveckla dessa egenskaper. Egenskaperna som gör en bra vallhund är samma egenskaper som gör en bra arbetshund i vilket område man än väljer att använda och träna sin hund i. I vallningen vill jag ha förighet i rätt balans med självständighet, trygghet och styrka mot djuren, djurkänsla, flockkänsla och stor arbetsvilja. För mig spelar det ingen roll hur hunden ser ut när den jobbar, funktionen är viktigare. Vilket kanske går emot rasstandarden men för mig är de lite obegripligt hur det kan vara viktigare med en viss stil än en funtionell arbetshund. Men jag återgår till citatet från ASCAs rasstandard i början av stycket.

Självklart kan jag ödmjukt säga att ingen hund når upp till alla dessa krav, men det är något att jobba mot och helheten är förstås viktigast. Vardagen ska fungera och hunden ska må bra både psykiskt och fysiskt.

De hundar jag använder i avel är i största möjliga mån DNA testade för de ärftliga sjukdomar som finns i rasen. E Självklart görs även sedvanliga undersökningar också såsom ögonlysning, HD/ED röntgen. Jag vill veta vad som döljer sig och självklart göra allt jag kan för att undvika defekter hos min uppfödning. Jag stödjer också öppen sjukdomsredovisning i rasen och redovisar självklart mina avkommors resultat, bra som dåliga.

Du som valpköpare

En Australian Shepherd från min uppfödning passar dig som vill ha hundsport som hobby nummer 1 och har som mål att träna hund inför tävling och leva ett riktigt hundliv.  Dessa hundar passar inte som endast sällskapshundar hur mycket du än tänkt motionera tillsammans med hunden. Dessa hundar behöver använda sin intelligens och utmanas för att inte hitta på egna aktiviteter som inte uppskattas av oss människor. De behöver regler och gränser då de individer jag gillar och använder i avel är hellre hundar som måste dämpas än höjas. De är framåt, levnadsglada, påhittiga och livliga.

Jag är själv en aktiv tävlingsmänniska och tränar och tävlar aktivt just nu mest i sök, spår och vallning med mina hundar. Men jag har erfarenheter från de flesta grenar sedan tidigare. I min uppfödning hittar du meriter inom de mesta!

Jag hoppas på en vidare livslång kontakt även efter valpköpet, jag vill att ni röntgar höftleder och armbågar och deltar på MH. Självklart finns jag alltid till hands för frågor, problem och hjälp med träning. Självklart anordnas även valp/kennelträffar, vi tränar även tillsammans så ofta tillfällen bjuds. Sugarwind’s är en stor familj nu där många valpköpare träffats och blivit vänner för livet. Det är viktigt för mig att få se mina avkommor i jobb för att kunna utvärdera min avel.

Beroende på kombination så letar jag efter lämpligt hem till valparna där jag tror de kommer bäst till sin rätt. Tryggast för mig är att välja hem med tidigare erfarenhet av rasen och tidigare tävlingsintresse. Jag får oftast frågan om en aussie måste valla för att må bra och de måste den absolut inte. Allt arbeten är lika uppskattade.